Matdagbok Onsdag 7 oktober

Frukost: naturell yoghurt, banan, musli, vatten

Mellanmål: 1 smörgås med bregott och ost, kaffe med mjölk

Lunch: ris, kyckling- och grönsaksgryta med kokosmjölk och röd curry, vatten

Mellanmål: kaffe med mjölk, en liten bit banan

Kvällsmat: köttbullar och stuvade makaroner, vatten, två hallonbåtar

Motion: 9500 steg på stegräknaren

Matdagbok tisdag 6 oktober

Frukost: Naturell yoghurt, havreringar, ett glas vatten, en halv banan

Mellanmål: En macka med bregott och ost, det där mörka supergoda brödet från måndagsfrukosten på jobbet fanns kvar..., kaffe med mjölk,

Lunch: tomatbaserad fisksoppa med en liten klick creme fraiche, ost och skink toast, vatten, kaffe med mjölk

Mellanmål: kaffe med mjölk, 1/4 banan

Kvällsmat: fiskpinnar, potatis, sallad med morötter, gurka, tomat, majs, paprika, vatten


Motion: 11 579 steg på stegräknaren

Matdagbok Måndag 5 oktober

Frukost: naturell yoghurt, en halv banan, havreringar, ett glas vatten

Mellanmål: personalfrukost på jobbet = två mackor mörkt grovt bröd (fast ganska sött) med bregott och ost, kaffe med mjölk

Lunch på lunchrestaurangen: stekt bratwurst med potatismos, ketchup och senap, rivna morötter, kikärtor, gurka, tomat, sallad, vatten, kaffe med mjölk

mellanmål: kaffe med mjölk igen

kvällsmat: 8 bitar sushi, vatten

Motion: 13 742 steg på stegräknaren

Dåligt resultat

Idag var det dags för vägning igen. Föga förvånande visade vågen plus. Visserligen "bara" 0,2 kg plus, men ändå plus. Jag har känt på mig att det gått åt fel håll ett tag.

Och varför blir det så här? Ett toalt minus på 1.2 kg efter fyra veckor (tror att det är ungefär fyra veckor jag har hållit på sen jag startade den här bloggen) är ett USELT resultat.

USELT!

Jag fattar inte vad jag håller på med. Hur svårt ska det vara? Jag måste ju fatta att det är JAG SJÄLV som kan skapa förändring. Det är jag själv som stoppar mat och godsaker i munnen på mig, och det är bara jag själv som kan få mig att stoppa mindre mat och godsaker i munnen på mig själv. Jag blir arg på mig när jag slentrianäter. Det är ju så onödigt.

Fast jag inser också att ju mer stressad jag är desto mer äter jag. När jag kom till jobbet i morse hittade jag godispapper i papperskorgen, och då kom jag på att jag ju faktiskt åt godis i fredags. Det hade jag glömt bort. Jag minns nu att jag var jättestressad då över att en massa saker inte fungerade på jobbet och då tryckte jag i mig godis samtidigt som jag försöka lösa problemen... Så kan jag ju inte hålla på!

Jag tror att jag ska försöka mig på att skriva matdagbok. Det har jag försökt tidigare, men det har itne funkat eftersom jag ytterst sällan hinner koppla upp mig hemifrån på kvällen och att då komma ihåg allt till nästa morgon... men jag gör ett nytt försök. Den här veckan ska allt noteras!

Hatar hälsporre.

Hatar. Hälsporre. Vill inte ha ont i foten längre.

Var och tränade igår, ett jätteroligt jympapass med många hopp.

Idag kan jag inte gå.

Sa jag att jag hatar hälsporre?

Kom på att...

...att jag skulle berätta att jag faktiskt frågade min man häromdagen vad hans normalvikt är. "Normalvikt? Tja, så där 80-84 kg" svarade han. Men åhhh, det är ju ett alldeles för stort spann för att jag ska kunna bocka av mitt delmål ordentligt... Ja ja, jag har ju en bit kvar dit ändå, då jag får väl ta en ny koll med honom när jag väl kommer ner till 84.

Jag vet att han varierar väldigt i vikt, han är en sån där långdistanstränare, så han springer marathon och åker vasalopp, och ett normalt löppass kan ligga på ett par mil per gång för honom. Och nu har han precis sprungit Lidingöloppet, och då vet jag ju att han går ner massor i vikt, och sen äter och dricker han upp sig igen, och går ut och kör ett nytt mastodontpass och så där håller det på. Så visst, det är säkert logiskt att han väger 84 ena dagen och 81 nästa, men det kan ju inte jag jämföra mig mot. Han måste ju samarbeta med mig. Han får väl försöka stå still i vikt så jag har nåt att mäta mot! ;-P

joråsåattehh....

Usch vad jag är dålig på att uppdatera här inne. Jag ska försöka bättra mig. Det är ju mycket roligare med en blogg där det händer nåt...

Vad händer då? Jo, jag jobbar rätt mycket. Har nyss börjat i ett nytt projekt och vi är inne i en intensiv fas just nu. Det lugnar nog ner sig om nån vecka eller så, då hinner jag kanske uppdatera bättre. :-) Och så är företaget med i Korpens stegtävling, vilket innebär att jag måste ut och gå en massa och hinner inte sitta vid datorn och uppdatera bloggen. Och så har jag ju min söte lille son på snart ett år som har kommit in i en fas när han är vaken till rätt sent på kvällarna, så de där timmarna efter att han somnat när man kunde göra vad man ville har liksom försvunnit. Då blir det dåligt med uppdateringar.

Men enough med ursäkter.

Jag är stolt över att kunna meddela att jag i tisdags gick över 18 000 steg, och igår fick jag i alla fall ihop drygt 16 000. Idag ösregnar det så jag är rädd för att den här dagen inte kommer att bli lika bra ur stegräknarperspektiv, men jag ska gå på ett jympapass ikväll, så lite träning blir det i alla fall.

Hur går det med maten då? Det går väl hyfsat. Jag börjar bli lite arg på mig själv för att jag inte lägger in nästa växel och satsar ännu hårdare. Jag tycker att jag är lite slö. Jag äter halvbra, tränar halvdant... nä, det är liksom ingen ORDNING! Och det får vara slut med "hoppsan, det här blev visst ingen bra helg, oj då" - det är ju JAG som vill gå ner i vikt, och jag VILL ju det, då går det ju inte att hålla på och slarva och fuska och hoppsan hejsan... Så, nu säger vi till mig på skarpen: Skärpning Agnetha!

Lycka till ni andra kämpare som läser här. :-)